av utan fabrik | aug 29, 2024 | ruotsi
Här kan du läsa Ingåbo Esa Nykänens anmärkningar om Joddböle V detaljplan. Två hundra anmärkte på nya Joddböleplanen inom utsatt tid.
Översättning med ChatGBT. Original på finska https://www.livskraftinyland.fi/fi/suomi-fi/huomautuksia-joddbole-v-asemakaavasta/
Innehåll och struktur av anmärkningen
Detta är en anmärkning till detaljplanen Joddböle V och även till de planeringsprocesser som lett fram till det nuvarande skedet av detaljplanen. Planeringen innefattar också information och kommunikation samt möten och beslut. I detta dokument nämns Ingå kommun (härefter ”kommunen”) samt Elinvoimanen Uusimaa utan stålfabrik rf (härefter ”Elinvoimainen Uusimaa”). Anmärkningen nämner även olika aktörer mer specifikt, exempelvis ”planeringschefen”. Om ingen specifik aktör är känd för anmärkningen, nämns exempelvis ”kommunen”.
Denna anmärkning kallas ”allmän”. Hänvisningar till material relaterat till planeringen, som finns i kommunens mapp ”utredningar m.m.”, görs kortfattat med länkar i ett avsnitt.
Denna anmärkning innehåller inga politiska ställningstaganden och bör inte läsas som sådana. Anmärkningens punkter är helheter och enskilda meningar får inte tas ur sitt sammanhang.
Anmärkningen hänvisar till kommunens planförslag, planeringsprocessen, MKB-programmet och åtgärder från företag som Blastr, eftersom alla dessa är kopplade till varandra.
Det räcker inte som svar på anmärkningens punkter att säga att planering är en annan sak än MKB eller kommunens strategi, eftersom kommunen själv kopplar ihop dessa saker. Till exempel innehöll kommunens tillställning, där situationen för Joddböle V presenterades den 14.8.2024, väldigt lite om själva planeringen och handlade mest om annat än planering. Material som delades ut efter tillställningen innehöll dessutom information som inte presenterades vid tillställningen. Materialet inkluderar också en fil med några Blastr Q & A. Inget av detta presenterades vid tillställningen och är i praktiken företagets marknadsföringsmaterial.
Anmärkningen hänvisar också till kommunens visionsarbete i den utsträckning som kommunen själv har kopplat det till Joddböle V-planeringsprocessen. Miljöskyddslagen är också relevant för denna anmärkning, eftersom det är kommunens uppgift att säkerställa att lagen följs, och lagens innehåll är direkt kopplat till planens innehåll.
För att underlätta läsningen är anmärkningen uppdelad med löpande numrering 1, 2 osv. Numreringen är inte nödvändigtvis i tids- eller prioritetsordning. Frågor i anmärkningen markeras med frågetecken, och de korrigerande åtgärder som förväntas anges tydligt, exempelvis ”kommunen bör…”.
Anmärkningen nämner några datum som hänvisar till exempelvis möten med kommunen, där det kanske inte finns något protokoll. Anmärkningens punkter kan ses som minnesanteckningar från dessa händelser, som kan refereras till senare, exempelvis ”Anmärkning till Ingå kommuns detaljplan Joddböle V – allmän (Esa Nykänen), punkt 1.”. Om det finns ett officiellt protokoll från samma tillfälle bör hänvisning ske direkt till det.
Anmärkningen har avsiktligt formulerats på ett förenklat sätt, eftersom det har blivit uppenbart att kommunens beslutsfattare inte har satt sig in i materialet som rör helheten (planering, MKB-programmet, Blastrs planer såsom de presenteras i utredningarna) i en sådan omfattning att man kan hänvisa till detaljerna.
Jag ber vänligen att ni kontaktar mig om någon del av anmärkningen är otydlig så att jag kan klargöra det omgående. Jag kommer också att göra detta om anmärkningen innehåller exempelvis ett sakfel eller ett oavsiktligt skrivfel.
Anmärkningarna nedan är följande: Nummer, rubrik (ämnen för anmärkningen).
- MKB-programmet och kommunens yttrande om det 2023
- Möte i kommunhuset 27.5.2024
- Tillställning 30.5.2024 vid Hembygdsgården
- Joddböle V planläggningens invånarmöte 14.8
- Miljöskyddslagen och dess efterlevnad (27.6.2014/527)
- DNSH
- Protokoll från bygg- och miljönämndens möte den 4 juni 2024, §43
- Ingås befolkningsutveckling och visionsarbete
- Visionsverkstäder och telefonundersökning
- Utredningar kopplade till planen
- Felaktig information och skadestånd
- Vilka parter står bakom allt detta?
1. MKB-programmet och kommunens yttrande om det 2023
MKB-programmet 14.8.2023:
https://www.ymparisto.fi/sites/default/files/documents/Blastr%20Green%20Steel%20Oy_Vihre%C3%A4%20ter%C3%A4stehdas%20Inkoo_Ymp%C3%A4rist%C3%B6vaikutusten%20arviointiohjelma_14082023.pdf
Det har blivit tydligt att inte många faktiskt har läst det, och även om de har läst det, så kan de inte förstå det. Till exempel sa en av deltagarna i en av kommunen arrangerad modererad diskussion att ”jag har visserligen läst det, men jag förstår inte vad som sägs”. Detta är mycket förståeligt. Jag tog på mig att läsa MKB-programmet som en utmaning, och grovt uppskattat tog det en arbetsvecka i timmar att läsa programmet så att jag kunde förstå det. Om denna rapport vore ett examensarbete, skulle den förmodligen få underkänt? Naturligtvis innehåller den alla de saker som krävs för ett MKB-program, men utspritt på många olika ställen. Till exempel nämns DNSH första gången och sedan igen som något som ska användas för att ansöka om en påskyndad miljötillståndsprocess, med cirka 150 sidor mellanrum. Detta är förmodligen en viktig fråga. I mitt arbete har jag producerat och läst olika tekniska rapporter i årtionden. Detta är i toppklassen när det gäller läsutmaning och särskilt svårigheter att förstå. Som sådan är det en prestation på toppnivå.
Eftersom fakta har efterlysts i diskussionen, har Livskaft i Nyland utan stålverk publicerat ett ”fakta-PDF”, där en fakta, dvs. ett direkt citat från MKB-programmet, förklaras och jämförs med något känt ämne.
https://www.facebook.com/groups/1071613187353956/files/files
Vad har kommunen yttrat om MKB-programmet?
Möte 26.9.2023: Utlåtandet baseras på byggnads- och miljönämndens möte den 26.9.2023
https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/pk_asil_tweb.htm?bid=1199
Utlåtandet:
https://www.ymparisto.fi/fi/osallistu-ja-vaikuta/ymparistovaikutusten-arviointi/blastr-green-steel-oy-vihrea-terastehdas-inkoo?fbclid=IwAR2ak1XjsLzi5krGchCEKxHhnVQMXLT1Cu0dvWAVU6GLcATrZ–ECTjpOvg
Från utlåtandet (Ingå kommun):
rån programmet kan man dra slutsatsen att de lokala miljöeffekterna av att genomföra stålverket skulle vara betydande. Verksamheten, enligt alla undersökta alternativ förutom nollalternativet, skulle påverka miljön på många olika sätt under en lång tid framöver.
Anmärkning:
Varför agerar inte kommunen fortsättningsvis i enlighet med detta utlåtande? När det gäller miljöeffekterna verkar man lita på uttrycket ”det preciseras i takt med att planeringen framskrider”?
Från utlåtandet:
”Tillstånden för vattenuttag kan inte längre betraktas som ändamålsenliga, då de är 50 år gamla och beviljades för en annan verksamhet. Klimatförändringen påverkar både grund- och ytvattenuttagets möjligheter.”
Anmärkning:
När tog kommunen beslut om att denna fråga har förändrats? Vid det allmänna mötet den 14.8.2024 och i Ingå byggnads- och miljönämnds protokoll den 4.6.2024 konstaterades det att det skulle vara kommunens ansvar att ersätta Marsjö med något annat, och att vattenuttag för industriellt bruk skulle vara prioriterat? Var finns ett sådant beslut? Beslutet måste offentliggöras.
Senare i Ingå protokoll: ”Fortums ytvattensystem från Marsjö fungerar som kommunens reservvattentäkt och kommunen underhåller anläggningen enligt ett tills vidare gällande avtal med en uppsägningstid på 12 månader. Förhandlingar om situationen med avtalet och eventuell tidpunkt för dess upphörande måste ske i god tid, så att det finns tillräckligt med tid för att förbereda sig på att ta i bruk alternativa reservvattentäkter.”
Anmärkning:
Har det fattats beslut i denna fråga, och när ändrade kommunen sin ståndpunkt om Marsjö-vattenuttaget? Finns det ett protokoll om ett sådant beslut tillgängligt för allmänheten? Om inte, måste kommunen omedelbart offentliggöra ett beslut som berör alla kommuninvånare (rekreationsanvändning av Marsjö) och kommunens vattenkunder (reservvatten, vattenpris).
Från utlåtandet:
”MBK-programmet har inte presenterat tillräcklig bedömning av effekterna på närliggande rekreationsområden (både kommunens och andra aktörers) eller kommunens senaste bostadsområden, vars avstånd till projektområdet är mindre än 2 km (Westerberg).”
Anmärkning:
Har kommunen sett till att dessa effekter på närliggande områden har bedömts? Var finns dessa? Om de inte ännu är offentliga, måste kommunen omedelbart göra dem offentliga.
Från utlåtandet:
”Det är också viktigt att noggrant lyfta fram i vilken ordning besluten ska fattas – först den motiverade slutsatsen från MBK, sedan utarbetandet av detaljplanen och därefter tillstånden i den omfattning som detaljplanen tillåter.”
Anmärkning:
Har kommunen återkallat sitt beslut om i vilken ordning besluten ska fattas, och varför? Om ett sådant beslut finns i något protokoll, måste det offentliggöras och motiveras. Nu kan man få intrycket att Blastr och dess reklamkampanj styr kommunen?
Anmärkning:
Har någon inom kommunen bekantat sig med MBK-programmet? Hur sprids informationen till diskussionen och beslutsfattandet? Detta har ännu inte skett. Sloganen (Blastr) att saker och ting kommer att preciseras i takt med att planeringen framskrider hjälper inte alls. Speciellt inte om man inte ens från början har bekantat sig med frågorna. MBK-programmet presenterar ju specifikt alla de tillåtna utsläpp som den nationella myndigheten måste godkänna, oavsett vilka minskningar den potentiella leverantören senare föreslår som en uppskattning i designfasen.
https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=95626
Kommunstyrelsen 11.12.2023
Kommunen anser sig kunna samla in relevant information om olika effekter och krav som uppkommer för kommunen genom att inleda ett planeringsprojekt och påpekar att inledandet av planeringsprojektet inte är ett ställningstagande för eller emot projektet. På grund av projektets omfattning måste kommunen precisera sin egen behandlingsprocess.
Kommunstyrelsens möte 6.5.2024
Samarbetspartnerna ansvarar för alla kostnader som uppkommer vid utarbetandet av planen. Planen utarbetas som ett konsultarbete, som kommunen styr.
Anmärkning:
Hur kan kommunen styra konsultarbetet för planeringen, om kommunen inte får information om vilken typ av fabrik som planeras på den mark som ska detaljplaneras? Se punkt 2 ”möte i kommunhuset 27.5.”
Byggnads- och miljönämnden 4.6.2024
Del av den centrala innehållet i planändringen:
”Det nuvarande kvartersområdet för energiproduktion (T-1), där man får bygga bland annat ångkraftverk och gasturbinanläggningar, föreslås ändras till ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, där man får placera betydande anläggningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier (T/kem), samt därmed förknippade energiförsörjningsfunktioner, andra stöd-, service- och utvecklingsfunktioner samt hantering och lagring av råvaror, slaggrester och återvinningsmaterial.”
Del av Natur och miljö:
”I ekonomibyggnaderna på Stor-Olars gård har man konstaterat en plats där fladdermöss förökar sig och vilar (enligt Naturvårdslagen § 78). Fladdermössens föröknings- och viloplatser är strikt skyddade och för att förstöra eller försvaga dem på det sätt som planen anger, måste man ansöka om undantagstillstånd från NTM-centralen. Ärendet har diskuterats med NTM-centralen och ansökan om tillstånd har påbörjats.”
Vid mötet den 4.6. fanns följande bilagor, som är daterade 29.5.2024 (rapport om ekonomiska effekter 3/2024 och detaljplaneutkastet är daterat 4.6.2024).
Anmärkning:
Kommunen bör inte förbereda en plan som möjliggör ”…placering av betydande anläggningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier (T/kem)”. Utöver stålverket, eller i framtiden om planeringen av stålverket inte går vidare, kan detta innebära till exempel byggandet av en ammoniakfabrik och lager. Visserligen med tillstånd från TUKES. Kommunen kan inte längre påverka saken om planändringen har godkänts. Eventuella tvister behandlas i förvaltningsdomstolen.
2. Möte i kommunhuset 27.5.2024
Livskraft I Nyland hade kallats till kommunhuset för att diskutera Joddböle och stålverket. Från kommunens sida deltog kommunchefen, kommunstyrelsens ordförande, kommunfullmäktiges ordförande, byggnads- och miljönämndens ordförande samt planeringschefen. Från Elinvoimainen Uusimaas sida deltog förutom styrelsen även flera andra personer, så det fanns expertis inom åtminstone tekniska frågor (civilingenjör), ekonomi (ekonom), juridik (jurist), miljöfrågor (agronom) osv. Bland deltagarna från Livskraft I Nyland fanns även en tidigare kommunstyrelseordförande och en tidigare kommunfullmäktigeordförande, så kommunens processer var bekanta. Det fanns goda förutsättningar för en öppen tvåspråkig diskussion.
Det blev snabbt klart att det inte fanns mycket att diskutera. Kommunen presenterade det bekanta påståendet från MBK-programmet, att projektet är i linje med Finlands klimatstrategi. Detta ledde till en kort diskussion, där jag frågade om kommunen hade mer specifik information om på vilket sätt projektet är i linje med Finlands klimatstrategi, då fabriken i praktiken kommer att öka CO2-utsläppen i Finlands balans och dessutom släppa ut ämnen som klassificeras som miljögifter i luften och i havet? Och jag frågade vidare, om någon av kommunens representanter hade satt sig in i Finlands klimatstrategi? Denna fråga möttes av tystnad, varefter jag kort redogjorde för innehållet i ”Koldioxidneutralt Finland 2035 – nationell klimat- och energistrategi (TEM 2022)”. Enligt den är Finlands utsläppsmål 21 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De politiska besluten pekar på utsläpp om 25 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Enligt strategin kommer utsläppen att vara 4 miljoner ton högre än målet. Kolsänkor, såsom skogar, är planerade att uppgå till -21 miljoner ton.
Rapport TEM 2022:
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164321/TEM_2022_53.pdf?sequence=1&isAllowed=y
På sidan 69 i rapporten finns en bild som ofta refererats i nyheterna, där den så kallade ”grundbanan” och ”politiksbanan” visas. I rapporten nämns särskilt Finlands befintliga ståltillverkning och det praktiska behovet av att minska dess CO2-utsläpp för att minska gapet mellan utsläpp och kolsänkor. Strategin nämner ingenting om att öka stålproduktionen. En ökning av produktionen nämns inte heller i den teknologiska industrins färdplan för låga koldioxidutsläpp, där Finlands befintliga stålindustri och dess förnyelse, samt dess stora inverkan på elförbrukningen, diskuteras.
Eftersom vi nu talar om storleksordningar, kan det konstateras att Blastr skulle öka CO2-gapet med (i storleksordningen) 1 miljon ton. Detta skulle enkelt uttryckt kräva 10% mer skog i Finland som kolsänkor, eftersom hela Finlands skogar står för -8 miljoner ton (uppskattning). Vid tiden för denna skrivelse är det redan känt att Finlands skogars kolsänkor har överskattats och att avverkningen måste begränsas för att nå den uppskattade nivån av kolsänkor (minister Mykkänen). Vid tiden för denna skrivelse är det också känt att ”finska miljö- och människorättsorganisationer har lämnat in ett klagomål till högsta förvaltningsdomstolen över Petteri Orpons (Saml) regerings klimatåtgärder. Klagandena anser att regeringen bryter mot Finlands egen klimatlag genom sin passivitet. Finland har enligt klimatlagen åtagit sig att vara koldioxidneutralt år 2035.” (HS 21.8.2021)
På grund av de ovan beskrivna skälen ledde mötet inte till den förväntade diskussionen. Det verkade som att kommunens representanter verkligen inte hade haft tid att sätta sig in i innehållet i MKB-programmet eller att detta material hade glömts bort på grund av andra brådskande frågor.
Det var omöjligt att föra en diskussion på någon nivå om fabrikens planer, eftersom kommunen inte hade någon information om dem. Planeringschefen betonade dessutom att kommunen inte hade någon information om Blastrs planer.
I slutet av mötet lade jag fram en utskriven kopia av rapporten om Finlands klimatstrategi (TEM 2022) både på finska och svenska. Kommunstyrelsens ordförande tog med sig den finskspråkiga kopian av rapporten (ca 200 sidor). Jag nämnde också vilken sida den bild som ofta refererats i diskussionen fanns på för att underlätta läsningen. Ingen behövde den svenskspråkiga rapporten.
Mötet avslutades.
Skärmdump från Hiilineutraali Suomi 2035 – nationell klimat- och energistrategi (TEM 2022) sidan 69. Se Bloggens bild / vänster sida.
Anmärkning:
Under mötet blev det tydligt att kommunens beslutsfattare helt enkelt inte hinner sätta sig in i det material som de fattar beslut om. Kommunen bör ta en tydlig paus i detta avseende och ge alla tid att sätta sig in i materialet så att de förstår vad det handlar om och hur det är relaterat. Baserat på mötet är antagandet att alla kommunens beslutsfattare fick de relaterade utredningarna i sina händer tidigast den 29.5.2024. Efter detta hölls ytterligare möten, till exempel mötet i byggnads- och miljöutskottet den 4.6.2024, och så vidare. Det är uppenbart att det inte är möjligt att sätta sig in i materialet på den tiden utan omfattande bakgrundsinformation, så att den ”ökade information” som kommunen efterfrågar kan ligga till grund för besluten. Det värsta scenariot är att det marknadsföringsmaterial som aktören (Blastr) sprider – till exempel annonser i tidningar – är den bakgrundsinformation och i praktiken den enda information som kommunens beslutsfattare använder som grund för sina beslut.
Anmärkning:
Är kommunen medveten om fabrikens storleksordning av CO2-utsläpp i praktiken? Om fabriken var i drift och Finlands utsläpp hade minskat till nivån 21 miljoner ton CO2-ekvivalent, skulle fabrikens utsläpp per arbetsplats motsvara de genomsnittliga utsläppen från 85 000 arbetsplatser. Att lägga till en sådan anläggning till Finlands balans skulle innebära att någon skulle behöva skapa 84 000 arbetsplatser med utsläpp på 0 (noll).
3. Tillställning 30.5.2024 vid Hembygdsgården
Utredningar relaterade till planeringen (alla daterade 29.5 utom en) dök upp i kommunens mappar där planeringsärenden för Joddböle V finns. Bilder av planen dök också upp på sidorna. I praktiken hade deltagarna i tillställningen ingen möjlighet att bekanta sig med materialet före tillställningen.
Materialet, och särskilt mappen ”utredningar m.m.”, binder samman planeringen med MBK-programmet/processen.
https://www.inkoo.fi/asuminen-ja-ymparisto/kaavoitus-ja-maankaytto/ajankohtainen-kaavoitus/asemakaavat/joddbole-v
Rundtur i Joddböle:
Markägarna organiserade ett evenemang som inleddes med en rundtur i Joddböle. Bussen körde till hamnen i Joddböle, ända fram till den södra gränsen av Joddböle V planområdet, och vi tittade på den så kallade Fortum-tomten där kraftverket har legat. Samma sandfält syns i nästan alla Blastr-nyheter, flaggat med Blastr-flaggor. Detta kan ha gett passagerarna intrycket att detta är tomten. Markägarna hade inte heller för avsikt att visa omfattningen av Joddböle V planen, eftersom det inte ingick i denna rundtur. Om någon felaktigt trodde att den framtida fabriken skulle få plats på detta sandfält efter att den gamla rivits, är det helt och hållet deras eget fel. Man fick också ställa frågor i bussen. En person frågade Rudus representant varför stendamm inte har hållits i schack som tidigare lovats. Svaret var att ”bäste herre, denna verksamhet sker utomhus och dammet kan inte förhindras”.
Evenemanget:
Själva evenemanget började med en meddelande på finska från en facilitator(?) som sade: ”Jag kommer nu bara att tala finska”. Mycket märkligt i en tvåspråkig kommun där majoriteten är svenskspråkiga. Därefter följde ett tal från Blastrs VD på bred amerikansk engelska, vars huvudsakliga budskap var ”det är fantastiskt att vara här”, om jag förstod rätt. Deltagarna delades in i fem olika grupper och vid olika stationer hade man 15 minuter på sig.
Vid den första stationen fastnade följande saker från VDs tal: a) Europa behöver nya stålverk. I USA öppnas 6-7 sådana varje år! (en snabb googling visar att det verkliga antalet är 2 om ens det) b) Om processvatten leds in i ett stålverk kommer det ut renare än det gick in (från ett stålverk kommer det ut processavloppsvatten som efter rening kan innehålla exempelvis tungmetaller, oljeliknande ämnen, fluorider och så vidare, beroende på vilken produkt som tillverkas för tillfället. De tillåtna utsläppsnivåerna per liter finns bland annat i BAT-direktivet) c) ”Ingen vill ha ett stålverk i sin bakgård”. (i senare tidningsartiklar minns han inte själv att han sagt detta slagord, som humoristiskt började cirkulera just från detta evenemang). Senare har det också publicerats inlägg som ”På Inkoo-dagen pratade vi med minst 750 invånare i Ingå”. (Snabbt räknat ger detta en konversation var 24 sekund under 5 timmar).
Anmärkning:
Är sådan kommunikation lämplig för kommunens behov? Om kommunen, enligt kommunstyrelsens beslut den 6.5.2024, styr planeringsarbetet, är det då inte mot kommunens mål att sprida i praktiken felaktig information?
Vid den andra stationen presenterade en konsult spridningskartor för SO2 (modelleringar). På en fråga kunde inte modellarbetaren komma ihåg vilken utsläppsmängd spridningen hade modellerats för. Vid upprepade frågor var svaret 100 eller 200 ton. Rummet var ekande och det var svårt att höra. På frågan om hur stor SO2-nedfallet är, var svaret att ”det behöver inte beräknas”. Det senast presenterade värdet (14.8) för SO2-utsläpp var 392 ton per år. Detta dividerat med hela Ingå kommuns yta på 349 km2 ger ett resultat på 1,12 g/m2/år om nedfallet skulle ske jämnt över hela Ingå. Den nationella gränsen, som inte bör överskridas långvarigt, är 0,3 g/m2/år. I detta fall skulle den gränsen överskridas nästan fyra gånger, förutsatt att spridningen sker jämnt, vilket den naturligtvis inte gör. Vid stationen fanns också en representant från Blastr. Jag frågade om smältning av skrot, som enligt MKB-programmet är Blastrs första produktionsmetod. När sammansättningen av skrotmetallen är okänd, vad gör man om någon komponent och dess utsläpp är större än vad som bedömts eller vad som tillåts enligt miljötillståndet/direktivet? Svaret var att då ”måste man göra något”. Svarande var Blastrs metallurg.
Vid den tredje stationen presenterades bullermodellering. Konsulten visade både natt- och dagmodeller där den största skillnaden var att gränserna överskreds mer på natten, eftersom de tillåtna gränsvärdena är lägre och fabriken är i drift hela tiden. Vid frågor blev det klart att om klagomål inkommer, så kommer bullerskyddet att förbättras. Detta är enligt uppgift en vanlig praxis. Blastrs representant var tyst.
Vid den fjärde stationen presenterades regionalekonomisk modellering. Konsulten förklarade att denna modell har använts i decennier och läste från slides exakt samma saker som just laddats upp på nätet. Input-output tänkandet är naturligtvis mycket gammalt, men den aktuella Ramboll-rapporten baseras på en rapport om resursflöden i Jyväskyläregionen (2015) som gjordes för SITRA. I SITRA-rapporten framgår dess svagheter, nämligen att mycket statistik behövs för att den ska kunna användas. Att applicera detta på Ingå utan egna utgångsdata kräver en hel del ersättning av data med allmänna antaganden. I slutet av Ramboll-rapporten nämns att om till exempel lokala företag inte utvecklas och fungerar enligt antagandena, kan modellens resultat ändras avsevärt. Naturligtvis! Blastrs landschef var närvarande vid stationen och det verkar som om inga frågor ställdes. Inga negativa effekter presenteras i rapporten. Det föreställs att Ingå och Västra Nylands företag vinner alla anbud för arbeten. Planeringsarbete sägs också tillfalla Västra Nylands område. Rapporten tar inte hänsyn till att Finlands största konsulter finns i Helsingfors. Även i denna MKB-fas kommer konsulterna till exempel från Helsingfors och Tammerfors.
Vid den femte stationen presenterade Ingås planeringschef planeringssituationen och en karta över Joddböle. Planeringschefen kunde inte på direkt fråga till exempel visa var deponin kommer att ligga. MKB-projektledaren var också närvarande.
Anmärkning:
Blastrs narrativ har från början helt förlitat sig på läsarnas och lyssnarnas okunnighet och å andra sidan på deras möjlighet att ta reda på saker. Detta evenemang förstärkte den uppfattningen. På evenemangen presenteras påståenden som inte alltid ens är relaterade till ämnet som diskuteras eller som är felaktiga. Ingå bör ta avstånd från sådana evenemang, särskilt om man inte själv har hunnit/kunnat sätta sig in i saker och ting alls. Att arrangera ett sådant evenemang i sig kränkte allvarligt rättigheterna för invånarna i en tvåspråkig kommun. Ett sådant evenemang bör ordnas på nytt, men då av kommunen och naturligtvis på markägarnas bekostnad – tvåspråkigt och med respekt för sakfrågorna.
4. Joddböle V planläggningens invånarmöte 14.8.
Materialet delades på kommunens webbplats 21.8, alltså 7 dagar före anmärkningstidens slut.
https://www.inkoo.fi/asuminen-ja-ymparisto/kaavoitus-ja-maankaytto/ajankohtainen-kaavoitus/asemakaavat/joddbole-v
Anmärkning:
Varför behandlades enbart trafik och planprocessen under mötet? Mötet borde även ha behandlat andra utredningar relaterade till MKB-processen, såsom naturutredningar och utsläpp (se länk till mötet den 30.5). Dessa frågor ställdes uttryckligen under mötet och de är relevanta just i detta skede av MKB-förberedelserna. Invånarna vill inte komma till ett möte för att se en presentation med lådor och pilar om olika mötens ordning, om de ändå inte får information där och deras frågor inte tas på allvar! Kommunen måste ordna detta möte på nytt så att alla frågor relaterade till MKB-förberedelserna diskuteras och att materialet är tillgängligt när det diskuteras.
I bilagan finns EN SAMMANFATTANDE RAPPORT OM PLANOMRÅDETS NATURUTREDNINGAR (utredningar mm i mappen)
”På planområdet finns en fladdermuslokal av klass 1 (Bilaga 1 id: 2). I mars 2024 hittades en övervintrande nordfladdermus i Stor Olars gårds jordkällare (opublicerad undersökning av FCG). Nordfladdermusen är en art som omfattas av bilaga IV(a) till habitatdirektivet (Nieminen & Ahola 2017). Alla fladdermössens övervintringsplatser är skyddade när fladdermössen använder dem (SLTY 2023). Även om det bara hittades en övervintrande nordfladdermus i jordkällaren, uppfyller platsen habitatdirektivets IV(a) definition av lämpliga övervintringsplatser för fladdermöss och är en skyddad viloplats av klass 1 för en art som omfattas av direktivet. Arter som omfattas av direktivet kräver strikt skydd, och deras fortplantnings- eller viloplatser får inte förstöras eller försämras.”
Anmärkning:
Varför nämndes inte alls den skyddade fladdermusboplatsen som hittats, trots att byggnämndens protokoll från 4.6.2024 nämner att ”fladdermössens reproduktions- och viloplatser är strikt skyddade och för att förstöra eller försvaga dem på det sätt som planen anger, krävs undantagslov från NTM-centralen. Ämnet har diskuterats med NTM-centralen och ansökan om tillstånd har påbörjats.” Alltså söker kommunen redan om undantagstillstånd för att förstöra fladdermusboplatsen. Vad är motiveringen till detta?
På Ingås webbplats, under nyheter, kom den 12.8 en påminnelse om invånarmötet. Nyheten publicerades två dagar tidigare. I Ingås evenemangskalender finns det inte med. Inte heller finns det tidigare mötet med, och inte heller mötet den 30.5. Kommunen reagerade här på en direkt förfrågan från Livskraft Nyland om varför det inte syns i kommunens evenemang.
Anmärkning:
Har kommunen haft för avsikt att få hit invånare för att höra om en ovanligt stor plan i kommunen och i hela Finland? Kommunen borde ordna ett liknande möte på nytt så att även de som inte aktivt söker information kan delta. Principen om likabehandling bör uppfyllas. Alla har inte datorer eller förmågan att använda dem, till exempel för att söka på kommunens webbplats.
Under kommunens presentation i planläggningen konstaterades att berörda parter kan lämna in anmärkningar senast 29.8.2024. Från en bild var rubriken ”Parter/Delaktiga” och därunder en fas ”Anmärkningar och myndighetsyttranden om planförslaget och annat beredningsmaterial”. Här betyder ”delaktiga” invånare. Det kan inte förväntas att en person som eventuellt kommer för att höra information förstår att denne själv är en delaktig med denna term.
Anmärkning:
Kommunen måste arrangera invånarmötet på nytt och informera om det i kommunens kalender. Anmärkningstiden måste också förlängas. Anmärkningstiden var satt till 2 månader på grund av sommarsäsongen, och varför fanns det ingen separat behandling av deltagande- och bedömningsplanen (OAS)? Anser kommunen att detta är en så liten fråga att det inte behöver behandlas separat?
Vid mötet presenterade kommunens planeringschef med olika uttryck hur kommunen/vi måste delta i ett sådant projekt. Detta skedde med många olika uttryck och frågan blev inte otydlig. Mötet handlade dock om planläggning och MKB-utredningen och kommunikationen borde ha varit neutral. Kommunstyrelsen konstaterade i sitt möte den 11.12.2023 att ”Kommunen anser sig kunna samla in nödvändig information om olika effekter och krav som ställs på kommunen genom att inleda planläggningsprojektet, och konstaterar att inledandet av planläggningsprojektet inte är ett ställningstagande för eller emot projektet. På grund av projektets omfattning måste kommunen specificera sin egen behandlingsprocess.” Protokollet finns via länken, och notera att du hittar den 11.12.2023 delen genom att rulla upp i protokollet från 17.6.2024. https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=96420
Anmärkning:
Har kommunen senare (efter den 11.12.2023) beslutat att enhälligt stödja projektet med den begränsade information som finns tillgänglig (som kommer att bli tydligare i framtiden) och därmed överlämnar det faktiska beslutsfattandet till en kommersiell aktör? Var finns ett sådant beslut? Om ett sådant beslut inte finns, borde kommunens representanter stödja invånarna så att de får en korrekt uppfattning om vad som planeras i kommunen och vilka möjligheter invånarna har att delta och påverka detta. Nu sker det inte. Dessutom har det observerats (foto delat på sociala medier) att tryckt material inte ens fanns där det skulle finnas. Efter särskild begäran gjorde bibliotekarien en utskrift, tack för det. Uppfylls den lagstadgade tillgången till materialet på detta sätt, och därmed likabehandling så att alla kan granska materialet? Finns det tillsyn och registreringar om när materialet försvann och hur lång avbrottet var? Om det inte finns någon sådan information, måste tillgångstiden startas om från början.
MKB-processens projektledare presenterade MKB situation och till exempel bloggens bakgrundsbild av Joddböle (AFRY). Nere till vänster i bilden finns ett par små byggnader som sannolikt är relaterade till kyl- och processvattenpumpning. De ligger på den tomt som har presenterats som en färdig tomt för Blastr-fabriken i flera medier. Verkligheten är något annorlunda. De områden som markerats med brunt är deponi/slutdeponi och uppläggningsområden. Skogen har huggits ner och berget har sprängts 10-33 meter på den norra delen av tomten. Byggrätten enligt planen är över 1,2 miljoner kvadratmeter. Detta innebär att om det vore en byggnad på 100 meters bredd, skulle dess längd vara 12 kilometer.
MKB-projektledaren framförde att jordmassor har lagts upp i de norra delarna av området (bland annat en halvt fylld myr på begäran av myndigheterna). Det låter konstigt att en uppläggning som krävs av en myndighet skulle ske i planområdet och leder till en situation där myren är halvt upplagd.
Anmärkning:
Finns det ett protokoll/beslut om en sådan myndighetskrav och kan det göras tillgängligt för invånarna? Om det inte finns, är det troligen planläggaren som är ansvarig för att ett sådant beslut saknas.
I MKB-utredningens presentation framgick följande kommande utredningar:
- Resultat av marina studier
- Resultat av modellering av värmebelastning
- Påverkan av utsläpp till luft
- Påverkan av ljudemissioner
- Biprodukter och översiktlig plan för deponi
- Vattenförsörjning och avloppsvatten, vattentäkt från Marsjön
- Uppdateringar gällande grundvatten
- Utveckling av hamne
- Energianvändning
Vid direkt fråga bekräftade MKB-projektledaren att enligt IED-direktivet måste miljötillstånd beviljas om utsläppsgränserna ligger högst på direktivets maximala nivå (alltså samma siffror som anges i MKB-programmet), om det inte finns några särskilda omständigheter eller undantag (anm: en särskild omständighet kan också vara ett domstolsbeslut).
Anmärkning:
Nu verkar det inte som om Joddböle eller dess utsläpp skulle betraktas som särskilda omständigheter, när ett särskilt tillstånd för förstörelse av fladdermössens habitat redan söks från NTM-centralen?
Anmärkning:
Alla dessa kommande utredningar måste färdigställas och göras tillgängliga. Både kommunen och invånarna måste ha möjlighet att granska dem innan någon diskussion kan äga rum. Det bör noteras att till exempel avsnittet om vattenuttag och avloppsvatten innehåller alla tillåtna utsläpp enligt BAT-slutsatser till det mottagande vattendraget. En sådan lista bör ha en punkt om ”påverkan på vatten” på samma sätt som det finns en om ”påverkan på luft”. Vid en snabb läsning kan man annars få intrycket att det inte finns några utsläpp eller påverkan på havet. Detta måste korrigeras omedelbart och korrigeringarna måste meddelas offentligt. Dessutom nämns energianvändningen, som motsvarar cirka produktionen från Olkiluoto 3, endast i en rad. Detta är något som påverkar hela Finland. Om en elförbrukare av Olkiluoto 3
storlek påverkar det genomsnittliga elpriset i Finland med 1 cent/kWh, innebär det en extra kostnad på cirka 800 miljoner euro på nationell nivå.
Anmärkning:
Både vid mötet och i tidningsintervjuer har planeringschefen sagt att kommunen endast är planläggare. I detta fall är syftet att möjliggöra byggandet av ett ”grönt stålverk” på området i detta skede.
Planläggningen innebär dock en ändring av planen så att ”det nuvarande kvartersområdet för energiproduktion (T-1), där man får bygga bland annat ett ångkraftverk och gasturbinanläggningar, föreslås ändras till ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader där man får placera betydande anläggningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier (T/kem), samt därmed sammanhängande energiförsörjningsfunktioner, andra stöd-, service- och utvecklingsfunktioner samt hantering och lagring av rå- och slaggmaterial samt återvunnet material.”
Detta innebär att om stålverksprojektet inte skulle fortskrida, till exempel på grund av olönsamhet, skulle markägaren enligt planen kunna sälja tomten till en aktör som till exempel skulle kunna etablera en ammoniakfabrik och lager där, med tillstånd från Tukes förstås. Kommunen måste omedelbart stoppa planläggningen som möjliggör en sådan utveckling!
5. Miljöskyddslagen och dess efterlevnad (27.6.2014/527)
Se även punkt 4. Byggnads- och miljönämndens möte 4.6.2024
Kommunen har ansvar för lagens efterlevnad
22 § (19.12.2018/1166)
Kommunens miljöskyddsmyndighet
De tillstånds- och övervakningsuppgifter samt anmälningsförfaranden som enligt denna lag ankommer på kommunen, sköts av den i lagen om kommunal miljöförvaltning (64/1986) avsedda kommunala miljöskyddsmyndigheten, som i sin tur företräder det allmänna intresset inom miljöskyddet vid beslut enligt denna lag.
Kommunens miljöskyddsmyndighets rätt att överföra sin behörighet enligt denna lag till en tjänsteman regleras i 7 § i lagen om kommunal miljöförvaltning.
49 §
Förutsättningar för beviljande av tillstånd
Beviljande av miljötillstånd förutsätter att verksamheten, med hänsyn till de uppställda tillståndsvillkoren och verksamhetens placering, inte ensam eller tillsammans med andra verksamheter orsakar:
- hälsoskada;
- betydande annan följd eller risk för sådan som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten;
- förbjuden följd enligt 16–18 §§;
- försämring av särskilda naturförhållanden eller äventyrande av möjligheten till vattenförsörjning eller annan användning som är viktig från allmän synpunkt inom verksamhetens influensområde;
- oskälig belastning som avses i 17 § 1 mom. i lagen om vissa grannelagsförhållanden;
- väsentlig försämring av förutsättningarna att utöva traditionella samiska näringar eller att på annat sätt upprätthålla och utveckla samisk kultur inom samernas hembygdsområde, eller väsentlig försämring av skolternas levnadsförhållanden eller möjligheter att utöva naturnäringar enligt skoltlagen inom skoltområdet.
5 §
Definitioner
I denna lag avses med:
- utsläpp: utsläppande, ledning eller deponering av ämne, energi, buller, vibration, strålning, ljus, värme eller lukt som uppkommer vid mänsklig verksamhet, från en eller flera punkter direkt eller indirekt i luften, vattnet eller marken;
- miljöförorening: ett sådant utsläpp som leder till att det, ensam eller tillsammans med andra utsläpp, orsakar:
a) hälsoskada;
b) skada på naturen och dess funktioner;
c) hindrande eller väsentligt försvårande av användningen av naturresurser;
d) minskning av den allmänna trivseln eller av särskilda kulturvärden i miljön;
e) minskning av miljöns lämplighet för allmänt rekreationsbruk;
f) skada eller olägenhet för egendom eller dess användning; eller
g) annan jämförbar kränkning av allmänna eller enskilda intressen.
Anmärkning:
Hur har kommunen säkerställt att ingen skada, följd eller risk för sådan enligt 49 § uppstår? Särskilt inte några av de saker som nämns i punkt 2 i 5 §? Hur görs detta? Om det inte har gjorts, måste kommunen omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa att lagen följs i alla avseenden. Det bör särskilt noteras att tillsynsansvaret som kommunen har inte kan eller bör överföras till en kommersiell företagskonsult på grund av en uppenbar intressekonflikt.
Kommunens uppgift är att skydda naturen enligt vad lagen kräver och på ett rättvist sätt gentemot invånarna i den omfattning som lagen föreskriver.
Att fabriken uppfyller BAT-direktivets utsläppsgränser innebär inte att naturen inte förorenas enligt 2 a-g. Det räcker inte alls att nämna denna lag i kommunstyrelsens protokoll, särskilt inte när punkt 2 i definitionerna inte har utvecklats! Det är ju praktiskt taget en lista över kommunens nuvarande attraktionsfaktorer, som är av avgörande betydelse för kommunen!
6. DNSH
Anta att kommunen har granskat MKB-programmet mellan augusti 2023 och augusti 2024, eftersom ett svar skrevs utifrån det, och har granskat till exempel det avsnitt där det nämns att Blastr avser att ansöka om påskyndad miljötillståndsbehandling med hänvisning till att DNSH-kriterierna uppfylls.
Anmärkning:
Är kommunen medveten om att DNSH-principen (Do No Significant Harm) utgår från att åtgärder för att återställa naturen etc. alltid är jämförbara med utsläppen i utgångsläget? För närvarande är alla utsläpp noll, och det finns därför inga grunder för ett påskyndat miljötillstånd.
Anmärkning:
Finns det en protokollsanteckning där kommunen har behandlat MKB-programmet? Om så är fallet, bör protokollet offentliggöras för att undvika intrycket att kommunen inte är medveten om vad som sker inom dess område och på vilka grunder framtida händelser rättfärdigas.
7. Protokoll från bygg- och miljönämndens möte den 4 juni 2024, §43
https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/pk_asil_tweb.htm?bid=1664
Nämnden sammanträdde den 4 juni, sex (6) dagar efter datumet för utredningarna (29 maj 2024). Det enda undantaget är rapporten om de ekonomiska konsekvenserna. Det finns 19 bilagor relaterade till Joddböle V-planen. För att förbereda sig för mötet måste man ha läst nio (9) av utredningarna på sitt eget språk för att stödja diskussionen och beslutet i mötet.
Utredningarna är: Bedömning av regionalekonomiska konsekvenser, Dagvattenutredning, Bedömning av klimatpåverkan, Trafikutredning, Förslag till program för deltagande och samråd (OAS), Sammanställning av naturvärdesbedömningar, Säkerhetsanalys, Skiss för Joddböle V och Bullerutredning.
Protokollsanteckning:
”Det nuvarande kvartersområdet (T-1) reserverat för energiproduktion, där man bland annat får bygga ångkraftverk och gasturbinanläggningar, föreslås ändras till ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, där man får placera anläggningar som producerar eller lagrar betydande mängder farliga kemikalier (T/kem), tjänstgörande energiförsörjningsfunktioner, andra stöd-, service- och utvecklingsfunktioner samt hantering och lagring av råvaror, slagg och återvunnet material. T/kem-beteckningen behövs främst för att möjliggöra produktion av väte för reduktionsprocessen.”
Anmärkning:
Hur säkerställer kommunen att ett anläggande av en fabrik för tillverkning eller lagring av till exempel ammoniak inte kommer att ske på området med T/KEM-beteckning?
Protokollsanteckning:
”Fortums ytvattenverk vid sjön Marsjö fungerar som kommunens reservvattentäkt, och kommunen underhåller anläggningen på basis av ett tillsvidareavtal med en uppsägningstid på 12 månader. Förhandlingar om avtalet och eventuell uppsägningstid måste inledas i god tid för att säkerställa tillräcklig tid för att förbereda införandet av alternativa reservvattentäkter.”
Protokollsanteckning:
”Kraftledningsområden har breddats för att möjliggöra byggandet av en ny 400 kV kraftledning i båda riktningarna från transformatorstationen. Behovet av anslutningar i nordost ingår i västra Nylands landskapsplan. Enligt det utlåtande som Fingrid gav om OAS blir det aktuellt att genomföra nya kraftförbindelser efter 2030.”
Detta innebär att det för närvarande inte finns några planer för de kraftledningar som krävs för en eventuell fabrik före 2030. Den information som kommunen spridit om att elektricitet redan finns tillgänglig för fabriken stämmer således inte helt. Kommunen bör avstå från att sprida felaktig information.
Protokollsanteckning:
”Utsläppen till luft från produktionen bedöms i den pågående MKB-processen. Efter att MKB-programmet utarbetades 2023 har de tekniska lösningarna för ståltillverkningen förfinats, vilket innebär att luftutsläppen från den framtida fabriken kommer att vara betydligt lägre än vad som uppskattades i MKB-programmet hösten 2023. Projektutvecklingen tillämpar bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt miljöskyddslagen.”
Den bästa tillgängliga tekniken (BAT) som nämns i miljöskyddslagen hänvisar till EU-direktivet (2012/135/EU), som i praktiken definierar de tillåtna utsläppen från stålindustrin. Utsläppen specificeras närmare i referensdokumentet eller slutsatserna, som kallas BREF. Detta är inget märkvärdigt eller ovanligt utan är något som måste följas. Vidare: ”Om de utsläppsgränser som bestäms enligt 75 § 1 mom. skulle leda till orimligt höga kostnader i förhållande till de miljöfördelar som uppnås på grund av anläggningens geografiska läge, tekniska egenskaper eller lokala miljöförhållanden, kan miljötillståndet tillåta utsläppsgränser som är mildare än vad som föreskrivs i nämnda moment.” Varken lagen eller direktivet definierar hur miljöfördelar ska bedömas. I detta fall finns det inga utsläpp till luft eller vatten i utgångsläget, och varje förändring innebär utsläpp som inte har någon miljönytta – snarare tvärtom.
Anmärkning:
Är kommunen medveten om att den bästa tillgängliga tekniken (BAT) som nämns i miljöskyddslagen tillåter exakt samma mängd utsläpp som de värden som anges i MKB-programmet och som är tillåtna? Till exempel: Enligt MKB-programmet (s. 69) är den totala mängden kolväteutsläpp (HOI) 8760 kg/år. Detta innebär att processavloppsvatten (i detta fall 6000 m3/dag, vilket är endast 20 % av det inkommande vattnet) måste renas så att det kvarstår 0,5–4 mg/l (HOI). Genom att multiplicera detta får man den nämnda mängden på 8760 kg/år. I enklare termer är det ett oljeutsläpp. För en anläggning av denna storlek är det alltså tillåtet enligt miljöskyddslagen och det hänvisade direktivet att släppa ut 8,7 ton olja per år i det mottagande vattendraget. Motsvarande siffra för fluorider är 32,8 ton per år, om endast det stål produceras som kräver detta ämne. Noterbart är att detta fluorid är en så kallad PFAS-förening, som i praktiken är evig. Samma ämne har lett till ett fiskeförbud öster om Helsingfors.
Anmärkning:
Kommunen har, liksom andra parter, en skyldighet att undersöka ovanstående frågor. Hur har kommunen undersökt dessa frågor? Hur leder kommunen planeringen enligt beslutet den 6 maj 2024 om den inte har undersökt ovanstående grundläggande frågor?
Vid SSAB-fabriken i Raahe, vars produktion är av samma storleksordning som den planerade Blastr-anläggningen, är ett oljeutsläpp på 20 kg/dag tillåtet. Detta kan multipliceras: 360 x 20 = över 7 ton per år (i praktiken ett kontinuerligt oljeutsläpp). Enligt ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen betalar SSAB kompensation till strandfastighetsägare för ”försämrade rekreationsmöjligheter på stränderna,” vilket naturligtvis är en eufemism för ett oljeutsläpp.
Anmärkning:
Har det diskuterats i kommunen att kommunen också kan bli ersättningsskyldig mer allmänt? Kommunen bör inrätta en fond vars storlek motsvarar eventuella skadeståndskrav. Har kommunen beräknat värdet på sina attraktionsfaktorer och vad det skulle innebära om dessa inte längre existerar eller minskar avsevärt? Om inte, bör kommunen göra en alternativ kalkyl för scenariot att kommunens rykte som en naturskön skärgårdskommun upphör att existera. Ingen vill väl flytta till eller investera i en kommun där festtalen (Glada, naturnära Ingå)
Protokollsanteckning:
”Mängden avledningsvatten kommer att öka i takt med att planområdet byggs ut. Dagvatten leds ut i havet. Ett preliminärt dagvattenutredning har upprättats för området. Enligt den är planområdets markanvändning och höjdnivåer utformade så att dagvattnet kan hanteras. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna och samtidigt säkerställs att inga skadliga förändringar sker i de små vattendrag som för närvarande har höga naturvärden.”
Från utredningen:
Enligt dagvattenutredningen presenteras på s. 13 en karta över den ”föreslagna flödesriktningen” för dagvatten. Vatten rinner från tomten i flera riktningar, bland annat österut från området där det finns deponi och en soptipp. Till exempel på sidan 18 står följande: ”Ett tomtbaserat fördröjningskrav har rekommenderats för området. På grund av utrymmesbrist är infiltration på fastigheten inte möjlig.”
Anmärkning:
Hur är det möjligt att det i minnesanteckningarna finns saker som inte stämmer överens med vad som anges i den relevanta utredningen? Det verkar som att dagvattenutredningen inte har granskats tillräckligt noggrant eller alls. Vem är ansvarig för sådana anteckningar som inte överensstämmer med utredningen?
Enligt de föreslagna flödesriktningarna i utredningen rinner dagvatten mot de skyddade vattendragen. Kommunen måste behandla denna utredning på nytt och vid behov anlita en expert. Kommunen måste avsätta tillräckligt med tid för att granska utredningarna. I detta fall har sex dagar (29.5 – 4.6) inte alls varit tillräckligt.
Anmärkning:
Minnesanteckningarna från mötet har vidarebefordrats till kommunstyrelsen, som därmed har fått felaktig information och har fattat beslut baserat på felaktig eller bristfällig information. Mötena måste göras om. Alla.
”Enligt sin strategi strävar Ingå efter en befolkningstillväxt på 0,5 procent. Detta kommer inte att uppnås om det inte sker större förändringar i kommunen, vilket istället skulle leda till att befolkningen minskar och åldras. Enligt prognosen som utarbetats av konsultföretaget MDI skulle Ingås befolkningsantal minska till 4 963 personer mellan 2023 och 2040, vilket innebär en minskning med 423 personer. Utredningen finns på kommunens hemsida under materialet för Vision 2040-programmet. Enligt MDI
uppskattning skulle de arbetstillfällen som möjliggörs av detaljplanen leda till den önskade befolkningstillväxten.”
Bild finns på höger sida av bilden i bloggen
Anmärkning:
I dessa meningar kopplas arbetstillfällen och potentiella kommuninvånare ihop, vilket inte är samma sak. Hur har en sådan anteckning hamnat i bygg- och miljönämndens minnesanteckningar? En sådan utredning finns inte med i bilageförteckningen!
Anteckningen bör nämna att antagandet bygger på kommunens utveckling under 2015–2019 och inte på de senaste fem årens positiva siffror. Det bör också noteras att offentliggörandet av planerna på stålverket kan påverka befolkningstillväxten negativt från och med 2023, och inte tvärtom som antas nu.
8. Ingås befolkningsutveckling och visionsarbete
https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=95419&version=1
Länken innehåller MDIs presentation om befolkningsutvecklingen. På bilden på sidan 4 visas kommunens positiva utveckling 2020–2022. Den motsvarande kurvan är markerad med en streckad linje och har benämnts ”kommunens nuvarande strategi”. MDI-rapporten förklarar inte varför antagandet är att flyttströmmen inte fortsätter, utan beräkningarna görs utifrån kurvan för 2015–2019. Detta kan naturligtvis vara ett val som kommunen har gjort. Det har allmänt konstaterats i media att coronapandemin möjligen har förändrat människors beteendemönster permanent. Bland annat har distansarbete och värderingen av olika boendeformer förändrats sedan pandemin. Ingås attraktionskraft har inte försvunnit, utan tvärtom ökat. Den eventuella etableringen av stålverket är just nu (2023–2024) en tillfällig störning för Ingås attraktionskraft. Människor vågar inte flytta hit förrän stålverkets skugga försvinner.
Bilden är från MDI-rapporten. I ett annat avsnitt av rapporten anges att den nedåtgående delen av kurvan representerar ”nettomigrationen mellan kommunerna”. Under åren 2015–2019 flyttade cirka 200 personer från Ingå.
Statistikcentralen:
När man tittar på statistiken (Statistikcentralen: sysselsatta, Ingå) fanns det i Ingå 2 403 sysselsatta år 2015, 2 382 år 2019 och 2 430 år 2022. När man beräknar förändringen mellan 2015 och 2019 får man 2 403–2 382 = 21 personer. Det kan konstateras att av de som flyttade från Ingå till andra kommuner mellan 2015 och 2019 var cirka 90 % icke-sysselsatta (barn, studerande, arbetslösa, pensionärer).
Arbetsplatsförsörjningsgraden i Ingå var 58,3 % år 2022 (Statistikcentralen: arbetsplatsförsörjningsgrad, Ingå). Ingåbor arbetar utanför sin hemkommun enligt följande: 2015 totalt 1 534 personer, 2019 totalt 1 504 personer och 2022 totalt 1 564 personer (Statistikcentralen: sysselsatta, som arbetar utanför sin hemkommun, Ingå).
Det kan konstateras att ökningen av antalet sysselsatta som arbetar utanför sin hemkommun mellan 2019 och 2022 är 60 personer och täcker helt ökningen av antalet sysselsatta i Ingå. Detta ligger helt i linje med Ingås strategi.
Anmärkning:
Har kommunen valt den nedåtgående kurvan för 2015–2019 och varför? Det är en felaktig jämförelse – se ovan. Den nettomigrationen mellan kommunerna under 2015–2019 bör inte på något sätt användas för att förutsäga Ingås framtid, särskilt inte i relation till arbetstillfällen eller kommunens intäkter. Vid beräkningen av nettomigrationen under samma period visar det sig att det endast finns 21 sysselsatta! I MDI-rapporten anges också att ”På grund av Ingås läge leder de arbetstillfällen som skapas i området till betydande pendling från närliggande områden.” Detta är också situationen just nu. Det pendlas till och från Ingå. Till exempel pendlar kommunchefen (från Esbo). Ingås styrkor kommer fortsatt att locka människor, förutsatt att attraktionskraften inte förstörs.
Anmärkning:
Det att pandemin skulle ha orsakat en utveckling som återgår till den tidigare situationen stämmer inte enligt den allmänna uppfattningen. I flera studier har det tvärtom konstaterats att faktorer relaterade till boende, resor och arbete har förändrats permanent på grund av pandemin. Ingå har goda möjligheter att vara en vinnare i denna förändring och fortsätta med den tillväxt som Ingås strategi föreskriver. Stålverket skulle förändra denna situation helt. Ett förlorat anseende är tio gånger svårare att återfå än att upprätthålla det. Nu är det hög tid att ta hand om Ingås anseende. Det finns under inga omständigheter anledning att använda nettomigrationen mellan kommunerna 2015–2019 som grund för att motivera förlusten av arbetstillfällen eller intäkter, och inte heller som en jämförelse med den genomsnittliga befolkningsfördelningen.
https://oulurepo.oulu.fi/bitstream/handle/10024/30107/nbnfi-fe2021061437033.pdf;jsessionid=AD466A72FE2E0D2FF54976045DCEB8BF?sequence=1
I publikationen finns bland annat följande:
”Observationer från coronapandemins tid antyder att i framtiden kan människors boende och rörlighet i högre grad än idag definieras av mjuka attraktionsfaktorer som är kopplade till trivsel i boendemiljön eller den välfärd som naturen ger, samt den stärkta positionen för välfärdsekonomin. Dessa faktorer betonar strukturella förändringar i boende och arbete som möjliggörs i områden med goda kommunikationer och tillgänglighet. Utifrån observationerna kan man förvänta sig att fler kommuner än tidigare har möjlighet att lyckas på dessa mjuka bostadsmarknader, vilket kan leda till att regional utveckling i Finland jämnas ut under de kommande årtiondena.”
Nylands förbund har på begäran kommenterat Ingås visionarbete.
https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=95417&version=1
Det finns också ett utlåtande från Nylands förbund, som hänvisar till Nylands program. Inom programmet finns bland annat FN mål för hållbar utveckling och ”Nylands program”. Programmet omfattar bland annat ett miljösmart Nyland: ”Förlusten av biologisk mångfald är, vid sidan av klimatförändringen, en av vår tids största utmaningar. I Finland påverkas den biologiska mångfalden mest av skogs- och jordbruk, byggande samt föroreningar. Dessutom accelererar klimatförändringen i sig förändringarna i naturen. Växtområden upprätthåller å andra sidan kolförråd, fungerar som kolsänkor, säkerställer att naturprocesser fungerar och hjälper därmed till att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen. Förändring är möjlig, men det kräver att naturen beaktas i beslutsfattandet. Naturen är en oskiljaktig del av hälsa, välfärd och ekonomi.”
Anmärkning:
Har kommunen bekantat sig med dessa program som drivs av Nylands förbund? Vilka åtgärder riktas till exempel mot miljöfrågor?
Nylands förbund har också på begäran utvärderat spekulationerna kring stålverkets etablering. I Nylands förbunds svar nämns bland annat följande utmaningar:
- Miljöeffekterna under både byggandet och driften måste bedömas noggrant och sätt att mildra negativa effekter måste hittas.
- Energins tillgänglighet och försörjningssäkerheten för överföringsförbindelser måste garanteras även i utmanande situationer (utmaningar med hybridproduktion av förnybar energi i framtiden, t.ex. vindstilla köldperiod och samtidig nordisk energiefterfrågan).
- Tillgången på kvalificerad arbetskraft och kommunens attraktivitet som bostadsort måste beaktas.
- Kommunen bör satsa resurser på interaktion för att öka acceptansen av investeringsprojektet. => ”Det handlar om en betydande investering även i nationellt perspektiv, vars förverkligande kräver allt möjligt stöd, dock med beaktande av regionens natur och den livskraftiga mångfalden.”
Anmärkning:
Hur kommer kommunen att inkludera naturen och den biologiska mångfalden när det är bevisat att man generellt sett inte har bekantat sig med Finlands klimatstrategi, YVA-programmet eller andra utredningar? I praktiken visar anteckningar i mötesprotokollen som strider mot utredningarna att denna situation är mycket utmanande.
9. Visionsverkstäder och telefonundersökning
https://www.inkoo.fi/2024/05/08/inkoon-visio-2040-tulokset-visiotyopajoista
Uppdraget för kommunens visionsverkstäder (jag var själv närvarande) var att diskutera och besvara frågan om hur Ingå kan göras attraktivt och locka fler invånare. Resultaten har rubriken ”tillväxt”. Bland svaren framträder närheten till naturen som en viktig attraktionsfaktor. Även avståndet och tillgängligheten i flera riktningar (t.ex. arbetsresor till huvudstadsregionen) lyftes fram som viktiga aspekter. Varför MDI-rapporterna som kommunen beställt utgår från att utvecklingen under pandemin inte fortsätter, har inte förklarats någonstans. I stället jämförs kommunens strategi med den fem år gamla utvecklingen under perioden 2015-2019, snarare än med de senaste åren. I olika medier har man tvärtom kunnat läsa att man inte återvänder till den tidigare situationen efter pandemin och att distansarbetsrutiner bland annat har kommit för att stanna, vilket ger kommunen möjlighet att vara en del av denna utveckling om attraktionsfaktorerna bevaras. Kommunen har haft en brist på tomter, och därför byggs nya områden. Nu är tomterna inte ens reserverade, och ett ovanligt stort antal gamla bostäder och hus är till salu. Det är inte särskilt osannolikt att potentiella inflyttare har blivit skrämda av fabrikens projekt och avvaktar. Ingen kan på allvar hävda att fabriken skulle locka invånare till Ingå när det finns andra alternativ? Även om man har ett jobb på fabriken, vill man förmodligen inte bo bredvid den, utom möjligen i en situation där man som resande arbetare erbjuds ett tillfälligt boende nära fabriken, som man har sett på andra håll.
https://www.inkoo.fi/2024/05/14/inkoon-visio-2040-puhelingallupin-tulokset
I resultaten av telefonundersökningen framkommer bland annat följande: ”I undersökningen frågades det också om inställningen till det nuvarande planläggningsprocessen för Joddböleområdet och stålverksprojektet. 60 % av de svarande var positiva och 40 % negativa.”
https://www.inkoo.fi/wp-content/uploads/2024/05/Inkoo-Visio-2040-Raportti-Innolink.pdf
På samma sätt ställs frågan: ”Särskilt intresse har på senare tid väckts av planläggningsprocessen för Joddböleområdet, som är på väg att starta för ett nytt stålverk. Stålverket skulle ha en betydande sysselsättningseffekt och ekonomisk inverkan på regionen. Projektet planeras att genomföras på privatägda tomter. Det planerade projektet har också mött kritik från invånarna, till exempel ur klimat- och miljösynpunkt samt vad gäller projektets trovärdighet.” Detta är en text från Innolinks rapport (endast 184 svarande). Det framgår inte av ordalydelsen om detta är en fråga. Det verkar som om formuleringen är annorlunda? I resultaten anges att 60 % av de svarande är positiva till detta. Det bör noteras att inte alla svarade på denna fråga, och jämfört med hela urvalet var de positiva inte längre i majoritet. Man skulle också kunna tolka texten som att man är positiv till kritiken.
Anmärkning:
Är den text som finns i rapporten verkligen den fråga som ställdes? Om inte, vad var frågan? I kommunens nyhet står det: ”I gallupen frågades också om inställningen till den nuvarande planläggningsprocessen för Joddböleområdet och stålverksprojektet.” Det faktum att resultaten säger att 60 % av de svarande var positiva bör egentligen uttryckas som ”60 % av dem som svarade på denna fråga”, och att ”x procent/x antal svarade inte på frågan”. Annars är den angivna siffran 60 % missvisande – men förståelig om syftet är att vilseleda. Av alla som deltog i undersökningen var färre än hälften positiva till en fråga som inte ens framgår av rapporten. De ställda frågorna bör publiceras som de är, så att invånarna själva kan läsa vad som faktiskt frågades.
Anmärkning:
Upprepning av undersökningen. Har Ingå kommun för avsikt att upprepa undersökningen, som föreslogs i slutsatserna? När? Det skulle vara oerhört viktigt att veta vad invånarna tycker och hur deras åsikter har förändrats nu när det första utkastet till detaljplan och fabriksplanen har publicerats (14.8.2024). Rapporten från den som genomför undersökningen bör inkludera de frågor som har ställts. Det kan inte vara invånarnas uppgift att gissa vad som har frågats om de inte själva valts ut att svara.
10. Utredningar kopplade till planen
https://www.inkoo.fi/asuminen-ja-ymparisto/kaavoitus-ja-maankaytto/ajankohtainen-kaavoitus/asemakaavat/joddbole-v
Ekonomiska effekter på regional nivå:
Rapporten beskriver möjliga ekonomiska effekter både för Västra Nyland och för hela Finland. I rapporten antas det att företag investerar och konsumenter konsumerar. En stor del av omsättningen kommer från andra källor än fabriken. I rapporten konstateras att största delen av fabriksinvesteringarna är maskininköp från utlandet (85 %) och att även övrigt arbete är upphandlat. Rapporten verkar anta att upphandlade arbeten i sin helhet har tilldelats Västra Nyland och övriga delar av Finland, vilket sedan ligger till grund för de beräknade skatteintäkterna som presenteras i rapporten. Till exempel nämns att Ingå skulle få 200 nya invånare och deras skatteintäkter presenteras. Det framgår dock inte av rapporten varför det antas att planering och projektutveckling skulle ske i Västra Nyland när de största konsultföretagen finns i Helsingfors!
Rapporten tar inte alls upp frågan om huruvida kommunens skatteintäkter skulle räcka till för att till exempel bygga ny infrastruktur. I beräkningarna antas det att fabriken skulle få fossilfri el till priset av 5 cent/kWh. Fossilfri el kan exempelvis vara vindkraft eller kärnkraft. Rapporten utvärderar inte den minskade köpkraften hos konsumenterna när elpriserna stiger, om istället för cirka 1000 tänkta vindkraftverk kärnkraft från Olkiluoto 3 används årligen.
Anmärkning:
Rapporten saknar helt en beskrivning av de ekonomiska effekterna av att reservera en elresurs av storleken Olkiluoto 3 i Finland, trots att driftstopp eller underhåll av Olkiluoto 3 alltid är en huvudnyhet i landet. De ekonomiska effekterna måste också beskrivas vid 200 % av produktionskapaciteten, det vill säga när Blastr skulle vara i drift och Olkiluoto 3 är under underhåll. En snabb beräkning visar att en prisökning på endast 1 cent per kWh i genomsnitt orsakar en extra kostnad på 800 miljoner euro för Finland, vilket direkt påverkar investeringar, konsumtion och andra kommunala utgifter som utbildning.
Metoden som används i rapporten bygger på rapporten ”Alueelliset resurssivirrat Jyväskylän seudulla – Sitra” https://media.sitra.fi/app/uploads/2017/02/Selvityksia91-2.pdf som är värd att bekanta sig med. I rapporten konstateras exempelvis följande: ”Utvecklingen av den regionala resursflödesmodellen kommer framöver också att innefatta behovet av att utveckla data och regional statistik. Särskilt avsaknaden av regionala input-output-data identifierades som en utmaning.”
Anmärkning:
I denna modell utlovas alltså inga skatteintäkter på riktigt, utan enbart möjliga resursflöden bedöms. Den sista meningen i rapporten lyder: ”Om företag emellertid inte utvecklas eller om inflyttningen av arbetskraft till området och deras etablering blir ett hinder, är det att vänta att de regionala effekterna blir mindre än beräknat.” Kan kommunala eller nationella beslut baseras på bedömningar som är beroende av exempelvis upphandlingar eller bristfällig statistik?
Joddböle bullerutredning
Exempel på vad som ingår i utredningen och vad som saknas: I rapporten anges bland annat: ”Från modellresultaten utan buller från LNG-terminalfartyget framgår det att LNG-terminalfartygets påverkan på känsliga objekt nära hamnen under dagtid är 3-9 dB och under natten 5-13 dB. Utan terminalfartyget ligger bullernivåerna från övrig industri generellt inom riktvärdena för fritidsbostadsområden.”
Anmärkning:
Simuleringen gäller endast vid en temperatur på +10 grader, och det är oklart hur bullret sprids vid lägre temperaturer (över ett större område). Alla simuleringar med LNG-fartyget har genomförts med ytterligare dämpning av LNG-fartyget. Det är oklart hur högt bullret kommer att vara om LNG-fartyget inte genomgår ytterligare dämpning. Vid ett offentligt möte sades det tydligt att dämpningen kommer att ökas när klagomål inkommit, och att detta är en normal praxis. Detta är helt oacceptabelt, särskilt när nuvarande bullerproblem till stor del är olösta.
Joddböle trafikstudie
Exempel på vad som ingår i utredningen och vad som saknas: Persontrafiken kan öka med 4–50 % och tung trafik med 17–96 %. Trafikökningen på vägen som leder till Joddböle är betydligt större. I rapporten konstateras bland annat att ”Joddböles tillgänglighet med en enda linje från närliggande områden som Karis, Ingå, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt och huvudstadsregionen påverkar i hög grad kollektivtrafikens attraktivitet. Dessutom kan subventionering av biljettpriserna, helt eller delvis, ytterligare uppmuntra till användning av kollektivtrafik.”
Anmärkning:
Har Ingå budgeterat för subventionering av trafiken? Rapporten tar inte ställning till vad det skulle kosta att subventionera kollektivtrafiken. I rapporten spekuleras det också om att en korsning kommer att räcka till för eftermiddagens trafiktoppar år 2050. Konsulten påstår sig alltså veta hur eftermiddagstopparna ser ut just i den korsningen om 25 år. Är detta trovärdigt och är noggrannheten tillräcklig?
Joddböle V klimatpåverkan
I rapporten konstateras att ”Detaljplanens klimatpåverkan är huvudsakligen negativ, eftersom byggande enligt planen oundvikligen orsakar negativa klimatpåverkan. Men med planlösningar som beaktar utsläppseffekter och klimatförändringar kan man påverka betydelsen av dessa effekter även i detaljplaneskedet.” I rapportens tabell föreslås ”Ökad produktion av förnybar energi i området” som en lösning på klimatpåverkan.
Anmärkning:
Att föreslå lokal förnybar energiproduktion är en steg i rätt riktning, men praktiskt taget absurt. Med tanke på att fabriken skulle kräva lika mycket energi som Olkiluoto 3 eller motsvarande årsproduktion av 1 000 vindkraftverk, finns det ingen lösning av den typ som nu föreslås. Även om man skulle bygga till exempel 100 vindkraftverk i Ingå eller lokalt, skulle detta endast täcka 10 % av behovet. Är kommunen medveten om att endast en av fyra av Fingrids vindkraftsvisioner omfattar vindkraft på sydkusten?
Joddböle V dagvattenutredning
I slutet av rapporten konstateras att ”Denna dagvattenutredning har utvärderat effekterna av ändringen i detaljplanen för Joddböle V i Ingå på dagvattnet. Markanvändningsförändringen kommer att ha betydande effekter på både områdets flödesvägar och avrinningsområden samt på mängden ytavrinning.”
Anmärkning:
Kommunen bör verkligen först sätta sig in i denna utredning innan den fattar några protokollsbeslut i ärendet. Dagvatten är en allvarlig fråga, särskilt i framtiden när extrema väderförhållanden blir vanligare och stålverket planerar en massiv deponi och slutlagringsområde.
11. Felaktig information och skadestånd
Som relativt ny invånare i Ingå är jag endast chockerad över situationen där alla saker som nämns i Ingås strategi hamnar under en gigantisk miljöförstörare. Det är helt ofattbart hur en process, som ingen verkar ha innehållsmässig kontroll över, går vidare med helt påhittade fördelar. Om man bara räknar i pengar skulle de fastighetsskatter som Ingå eftersträvar orsaka 100-faldig direkt och omedelbar skada på Finlands ekonomi i form av högre elräkningar. Alla andra multiplikatoreffekter är sedan något helt annat, för att inte tala om miljökonsekvenserna.
Anmärkning:
Om informationen hade kommit ett år tidigare (1/23 – Blastr kommer till Ingå) skulle jag ha krävt att tomtköpet annulleras på starka grunder. Nu, om projektet går vidare, kommer jag att kräva skadestånd för alla kostnader som orsakas av Blastrs etablering samt för den vilseledande informationen från kommunen. Hur vacker reklamkampanjen ”Glada Ingå” än är och hur strategins alla punkter än presenteras, så blir de till lögner om fabriken byggs. Det kan inte förväntas att en vanlig människa ska veta att kommunens strategi inte håller och att den inte är att lita på.
12. Vilka parter står bakom allt detta?
Kommunen förbereder genom sin planering Joddböle som en plats där det ska vara möjligt att tillverka och lagra extremt farliga ämnen T/KEM. Självklart med TUKES tillstånd. Kommunen har själv konstaterat att detta framöver blir en fråga mellan tomtägaren och verksamhetsutövaren. Precis. Om planen går vidare till godkännande, kan vem som helst av de framtida ägarna sälja tomten för vilken som helst av de verksamheter som T/KEM-planen möjliggör, utan att kommunen eller invånarna har något att säga till om. Det är rent av troligt att de nuvarande finansiärerna bakom projektet säljer det vidare innan stålverket ens har planerats klart, för att inte tala om byggts. I så fall är de pengar som nu används för olika utredningar en liten del av vad man kan få vid en försäljning. Det kallas avkastning på investerat kapital. Har inte Fortum meddelat att de kommer att avyttra (sälja) tomten så fort planen är klar? Det är samma sak här. I Joddböle kan det snart finnas ”vad som helst”? Hur som helst kommer tomten att ha en koppling till Finlands billiga, fossilfria el konstant (läs: kärnkraft). Noterbart är att i fråga om vindkraft har man i Sverige redan insett att vindkraft inte är den enda lösningen, särskilt när elförbrukningen ökar och inte är flexibel.
Anmärkning:
Kommunen måste stoppa planeringsprocessen som inkluderar T/KEM-beteckningen. Kommunen måste stödja markägarna i att hitta industrier som passar in i kommunens strategi, image och storlek i Joddböle. På så sätt bevaras och förbättras Ingås attraktionskraft. Till en början kan det exempelvis vara en solcellsanläggning.
Esa Nykänen
Ingå
Översättning med ChatGBT. Original på finska https://www.livskraftinyland.fi/fi/suomi-fi/huomautuksia-joddbole-v-asemakaavasta/
