Har Ingå information eller ett jävsproblem – Styr företagen Ingås beslut förbi demokratin?
På vilka grunder fattar beslutsfattarna i Ingå sina beslut?
Under det senaste året har man ofta hört uttryck som ”vi behöver mer information” och ”det klargörs under planeringens gång” i samband med BLASTR-projektet. Det har också sagts att beslutsfattarna i Ingå kommer att få tillräcklig information. Det skulle vara orimligt att kräva att kommunfullmäktigeledamöter ska sätta sig in i ämnen som inte är deras specialområde, särskilt om deras utbildning inte är inom ingenjörsvetenskap, naturvetenskap eller ekonomi. Dessutom behövs gott om tid, diskussion och grupparbete för att förstå betydelsen av den information som ges.
Angående Joddbölens planläggning har kommunen från och med den 5 december 2023 upprättat en tidslinjefil som listar ärenden förberedda för olika möten och de beslut som fattats. I den filen finns på sidorna 7–16 en sammanfattning på svenska och finska, förberedd för bygg- och miljönämndens möte den 4 juni 2024, om planläggningsläget och utredningarna. De bifogade utredningarna omfattar nio rapporter på svenska, totalt 286 sidor. Dessutom hänvisar sammanfattningen till ett cirka 200-sidigt MKB-program och flera lagar. Den svenskspråkiga sammanfattningen är 4,5 sidor lång, vilket alltså utgör mindre än 1% av allt material, och beslutsfattarna bör kunna lita fullständigt på den bild som sammanfattningen ger ur Ingås perspektiv.
Tyvärr kan man, genom att jämföra källorna och sammanfattningen, konstatera att sammanfattningen innehåller påståenden som inte finns i rapporterna eller inte utgör deras huvudpunkter. En sådan typ av sammanfattning kan av vissa beskrivas som minst sagt vilseledande eller rent av försumlig?
Exempel:
- Frasen ”..man använder den bästa tillgängliga tekniken (BAT)” är säkert vilseledande för den som inte känner till stålindustrin. Detta innebär inte att det finns en absolut bästa teknik, utan hänvisar till godkända utsläppsnivåer. Sammanfattningen borde förklara att samma BAT-direktivs gränsvärden används som redan presenterades i MKB-programmet. Vidare är B/REF en precisering av direktivet med de senaste tillåtna utsläppsgränserna för olika ämnen, som tungmetaller, från 2022. Direktivet innehåller också möjligheten till högre utsläpp om ”kostnaderna är större än miljöfördelarna”. Det förklaras inte hur något utsläpp kan vara en miljöfördel.
- I sammanfattningen sägs att dagvattnet ”huvudsakligen kommer att infiltreras på tomten” och det beskrivs i detalj hur naturen skyddas. I rapporten (dagvattenutredning GCG 2024) står det däremot klart och tydligt att ”infiltration på tomten är inte möjlig”, och rapporten talar istället om fördröjning innan vattnet leds vidare. Det är viktigt att förstå storleksordningen även i små frågor: det regnvatten som årligen hanteras på Joddböle-tomten är i själva verket en större mängd än Blastrs processavloppsvatten! Bilden ovan är från FCG-rapporten,
FCG rapporten i avsnitt 3.4. också hänvisa till att vatten från industriområden kan vara kontaminerad med till exempel metaller, oljor, osv.
- I sammanfattningens avsnitt om Natur och klimat nämns ordet luftutsläpp, men inte vad dessa innehåller. På motsvarande sätt nämns processvattnet som släpps ut i havet i sammanfattningens avsnitt om Yt- och grundvatten, där det i en bisats står: ”industrispillvattnet behandlas och leds tillsammans med det rena kylvattnet ut i Fagervikens vik.”
Det nämns inte heller att processvatten kommer öven efter rengörning innehåller ett flertal kontamineraingar som är delvis farligt för mänskian och naturen liksom Krom VI, Kadmium, Kvicksilver, Bly, och olja, delvis i betydliga mängdor. Inte ens ordet ”tungmetaller” nämns i sammanfattningen även om dessa komma att utsläppas till luft och vattendrag.
Alla ”utsläpp” som nämns i sammanfattningen hänvisa bara till koldioxidutsläpp.
- Ekonomiska frågor presenteras som antaganden om resursflöden i fullständiga monetära termer, trots att det i rapporten (Ramboll 2024) framgår att de direkta arbetsplatserna utgör 14 % av den presenterade helheten och att finansieringen i dessa antaganden till största delen kommer från andra håll.
Enligt en föreläsare från Hanken SSE (Staffan Ringbom, PhD i Ekonomi) är Rambolls rapport ett typisk exempel för hur lokala ekonomiska effekter överförstärks i denna förstudie, som sedan senare aldrig inträffa i realiteten. Rapporten är med andra ord överoptimisisk av effekten av Blastrs investering för lokala ekonomi.
- Miljöskyddslagen nämns i avsnittet om planläggningens tidsplan, där den lätt kan förbises. Lagen nämns, men den viktigaste delen för Ingå och Östersjön klargörs inte, nämligen de faktorer som i praktiken listar Ingås attraktionspunkter: Moment 5 del 2: miljöförorening avser sådana utsläpp som ensamma eller tillsammans med andra utsläpp leder till: a) hälsorisker; b) skador på naturen och dess funktioner; c) hinder eller betydande svårigheter för användning av naturresurser; d) försämring av miljöns trivsel eller särskilda kulturvärden; e) minskad lämplighet för allmän rekreation; f) skada eller olägenhet för egendom eller dess användning; eller g) annan jämförbar kränkning av allmänna eller enskilda intressen.
- Sammanfattningen nämner inte alls Blastrs elbehov. Inte heller att Blastrs effektbehov från elnätet ungefär motsvarar Olkiluoto 3:s fulla produktionseffekt på 1600 MW. Detta motsvara ca 10% av hela Finlands nuvarande el-förbrukning.
- I sammanfattningen finns en tabell som listar olika delar av området och deras ytor. Det är svårt att förstå skalan. Joddböle på 444 hektar är ett större område än Drumsö i västra Helsingfors, som är 380 hektar. Avståndet från Drumsö till Helsingfors centrum är ungefär detsamma som från Joddböle till Ingå centrum.
- Kylbehovet nämns inte alls i sammanfattningen, trots att det i utredningarna och kundmötena har nämnts att man söker användning för spillvärmen. Det är anmärkningsvärt att det årliga beräknade kylbehovet, det vill säga spillvärmen, är 9 TWh, vilket är större än den årliga fjärrvärmeanvändningen i Helsingfors (6 TWh) och Esbo (2 TWh) tillsammans.
Blastr planerade först i MKB skede full havsvattenkylning för dom flesta alternativ. Senare, efter lokala oro, presenterade man att man utför en delvis havskylda alternativ tillsammans med ett kyltorn.
Det saknas fortfarande mera uppgifter om inverkan av denna alternativ på lokala emissioner, bland annat ljudemissioner av ett kyltorn, som Blastr har aldrig utgått med mera information om.
Generellt lovades ”mera detaljerade information” många gånger under ett flertal tillfällen utan att det levererades sist och slutligen. Detta är bara ett exempel av många hur Blastr inte hålla det vad företaget lovades att vara ”öppen med positiv och negativ information och att informera om detta”.
Ovanstående var bara några exempel på hur begränsad sammanfattningens innehåll är i förhållande till vad den hänvisar till. I vissa fall saknas information helt.
Bygg- och miljönämnden beslutade vid sitt möte den 10 september 2024 att ”Planläggningen fortsätter enligt den process som anges i markanvändnings- och bygglagen samt förordningen.”
https://beslut.inga.fi/ktwebscr/epj_asil_tweb.htm?bid=1937
Nu har agendan för bygg- och miljönämndens möte den 3 december 2024 publicerats (se länk ovan, punkt 83). Där står: ”Samordningsgruppen har sammanträtt två gånger, den 20 november och 26 november 2024. I gruppen har vice ordföranden för bygg- och miljönämnden deltagit,” samt vidare: ”Enligt den gemensamma uppfattningen som bildats utifrån den information som arbetsgruppen erhållit, är det mycket viktigt för stålverksprojektets finansiering och därmed möjligheten att gå vidare, att förslaget om planens framläggande behandlas före årets slut.” Det nämns också att två ”aftonskolor” har hållits för beslutsfattarna. Det är inte troligt att något annat än nya sammanfattningar har granskats vid dessa möten.
Samtidigt är det helt okänd vem har organiserad dessa ”aftonskolor” vilka information presenterades, vem har tagit del i dessa, vilka nya information och planer har presenterades och vilka diskussioner har uppkommit under dessa tillfällen. Detta strida emot öppenhetsprincipen speciellt i sammanhang med att det är sannolikt att dessa aftonskolor ordnades av Blastr eller deras konsulter och innehållet av detta är helt i skuggan.
Det är viktigt att notera vilken grupp denna gemensamma uppfattning gäller: ”Samordningsgruppen består av Ingås kommundirektör (tjänstemän), planläggningschefen (tjänstemän), kommunstyrelsens ordförande (förtroendevald), ordföranden för bygg- och miljönämnden (förtroendevald), företrädare för markägare (företag som Fortum, Rudus och Inkoo Shipping) samt en representant för Blastr Green Steel (företag).”
Frågan är: vilka i denna grupp är inte jäviga att föreslå en accelererad process som ska drivas vidare med tjänstemannansvar?
Det är viktigt att lyfta fram aktiebolagslagen (21.7.2006/624) och dess 5 § Verksamhetens syfte:
Ett aktiebolags syfte är att generera vinst för aktieägarna, om inte annat anges i bolagsordningen. Det är sannolikt att inget företag som är kopplat till Joddböles planläggning bryter mot denna lag.
I öppenhetsregistret framgår det vilka Blastr kommunicerar med, inklusive särskilda rådgivare till statsministern.
Påverkan sker också visuellt. Nästan alla nyhetsinslag och Blastrs kommunikation visar en jämnad sandplan där det tidigare kolkraftverket stod. Besökare, beslutsfattare, ministrar och journalister tas med för att se denna plats. Presentationen och bildtexterna nämner inte att planen enligt planerna ska användas för fabrikens matsal och kontor. Beslutsfattarna får alltså se matsalens tomt. Själva fabriken är av en helt annan storlek. Inte ens den planerade deponin skulle få plats på denna lilla yta.
Blastrs största ägare har sitt säte i Schweiz, där företagsägande inte är offentligt. Det går alltså inte att säga vem som äger företaget eller från vilket land de kommer, trots deras stora intresse för finska djuphamnar och elnät – via stålverket. Man kan inte heller utesluta möjligheten till hybridpåverkan.
2.12.2024
Livskraft i Nyland Utan stålverk rf – Elinvoimainen Uusimaa ilman terästehdasta ry
Länkar till beskrivningar:
Detaljplaneändring för Joddböle, se protokollet (sidorna 7–16): https://paatokset.inga.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=95626
Bilagor:
Joddböle V – bedömning av regionala ekonomiska konsekvenser (Ramboll 2023)
Joddböle V – bullerutredning (AFRY 2024)
Joddböle V – dagvattenutredning (FCG 2024),
Joddböle V – klimatkonsekvensbedömning (FCG 2024)
Joddböle V – sammanfattad rapport om naturutredningarna (FCG 2024)
Joddböle V – säkerhetsgranskning (Gaia 2024),
Joddböle V – trafikutredning (FCG, uppdaterad 2024)